Mitt uttryck
Att hitta sitt personliga uttryck och sin personliga stil. Hur viktigt är det? Folk frågar ofta ”Hur målar du”? ”Vilka motiv har du”? ”Beskriv din stil”? Så är det viktigt och för vem i så fall? Är det viktigt för mig eller för betraktaren?
Har främst tänkt att det som skulle kunna vara min stil kommer nog med tiden. Nu handlar det främst om att experimentera, testa och pröva olika tekniker. För det kan ju inte finnas någon anledning till att tvinga fram ett egen stil och ett eget uttryck. Som vanligt handlar det om att lita på processen och att det kommer att växa fram. Att det blir tydligt med tiden.
Vem är du som coach
Minns att där fanns likartade tankegångar när jag började arbeta som professionell coach. Frågor som ”Vem är din klient”? ”Vem vänder du dig till”? ”Vem vill du i första hand coacha”? ”Hur vill du beskriva dig själv som coach”?
Jag hade lite svårt för detta eftersom jag tyckte om att coacha människor med skilda frågeställningar. Dvs kunde inte se en specifik typ av klient. Uppskattade istället variationen. Kanske var det dumt ur ett marknadsföringsperspektiv då jag inte (i alla fall i början) hade en tydlig coachingstil. Å andra sidan var jag
den person som coachade vid alla de skilda tillfällena.
Det som är jag finns där
Så förmodligen är det så nu också. Jag gilla omväxling och har svårt för att kedja fast mig vid en specifik stil. Men eftersom jag är den som målar vid alla tillfällen så är ju jag den gemensamma nämnare. Så oavsett vilken teknik jag använder eller vilka färger m.m. så genomsyras ju tavlan om det som är jag och det jag ger uttryck för. Vad kan jag då se idag när jag betraktar mina verk?
Ofta skapar jag tavlor med struktur. Målar lager på lager. Tycker om när gamla lager lyser igenom. Använder sällan många olika färger utan tycker istället om en o samma färgskala. Som skiftar i styrka och ljushet. Gärna stillsamma kanske till och med smått meditativa tavlor.
Så kanske är en egen stil på väg att växa fram ändå.
